SKOLAN Marknadsföring är a och o. Det är den spontana sammanfattningen av fredagens pass med Smart Matte på Jens Billeskolan i Billesholm. Hur jag kom fram till det ska jag nu berätta.

Hals över huvud ramlar jag in på Jens Billeskolan för att vara med om något som enligt inbjudan från studievägledaren Anita Borgshammar kallas Smart matte. ”Företagare ska räkna med eleverna”, lyder underrubriken. Jag tänker mig att jag därmed ska vara med om någon sorts mattelektion men det här visar sig vara mer än så.

 

Företagare verksamma i Bjuvs kommun dyker upp liksom anställda i Bjuvs kommun. En och en går de sedan runt på olika ”stationer” och räknar och samtalar med eleverna. Det visar sig att de alla varit med och bidragit med de uppgifter som eleverna sedan tidigare introducerats till – och som nu alltså ska repteras och diskuteras.

Jag hänger på Marianne Thörning, VD på Ekeby Sparbank, och vi hamnar i en grupp killar som inledningsvis verkar ganska skoltrötta. Det är det vanliga; jackor och kepsar på. Lagom laid back attityd gentemot vuxna. Men det rör sig bakom maskerna och så småningom kommer arbetet med räkneuppgifterna också igång.

 

Marianne Thörning, VD på Ekeby Sparbank, räknar och diskuterar vardagsekonomi med några killar i 9:an.
 

Pengar och CV
Marianne Thörning visar stort tålamod. En av killarna vill bara bli miljonär och undrar om han får låna en miljon på Mariannes bank. Och om han får öppna ett konto.

- Du får öppna konto ja, svarar hon. Men om du kom till oss skulle vi nog först vilja prata med dig om att börja spara.

Sedan blir det en del prat om studielån och studieskulder. Marianne Thörning tar fråga för fråga och besvarar dem alla seriöst. Snart är samtalet runt bordet istället inne på löner och vad man kan ha med i sitt CV.

Flera extrajobbar
Flera av killarna berättar att de redan har extrajobb. En jobbar extra i en butik i Helsingborg varannan helg. En annan på pappas restaurang.

- Bra, säger Marianne. Då vet ni hur det är att arbeta i det verkliga livet och det är en bra merit att ha med i sitt CV.

- Min egen son började när han var 14 med att klippa gräs och kratta rabatter hos grannarna. På så sätt tjänade han sina första pengar och fick en uppfattning om hur det är att försörja sig själv.

Ena foten inne
- Vi har nyligen anställt två nya personer i banken, berättade Marianne vidare. Och de har båda börjat hos oss som sommarpraktikanter. Det är bra om man får sommarjobb och sådana ska man söka i god tid. Får man inte ett betalt arbete så är det också bra med obetald praktik. Då kan man få in en fot i företaget och senare kanske få ett riktigt jobb där också.

 

Hävstångsövningen med Viktor Åkesson från Sivertell fick sin rätta lösning. Eleverna hade däremot aldrig hört talas om företaget han arbetar på.
 

Nästa företagare
Varje företagare hade 20 minuter på sig i varje elevgrupp. När Marianne Thörning lämnade ”min” grupp var det dags för Viktor Åkesson, ingenjör på Sivertell AB i Gunnarstorp. Ett internationellt storföretag som funnits cirka 40 år i det slumrande Gunnarstorp men som ingen av ungdomarna hade en aning om fanns. När de hörde om detta väcktes intresset hos de teknikintresserade i gruppen.

Viktor Åkesson är en av dem som har bidragit mycket till de frågor som finns i läromaterialet kallat Smart matte. Nu skulle han själv testa hur eleverna hängde med i hans resonemang.

Företaget väckte intresse
Hävstångsövningen gick hem. Killarna löste ekvationen. Detsamma gällde övriga övningar. Och på köpet var nu också elevernas intresse för hans arbetsgivare väckt.

För det är ju så här med Smart matte-projektet att samtidigt som Pär Nershed som äger konceptet kan komplettera och finslipa sitt, så ger detta de företag som köper in sig, tillgång till ungdomarna i deras arbetsmiljö – skolan.

Vardagsexempel
Tjugo minuter går fort och jag passade på att byta både grupp och föreläsare. Hängde nu på Johan Olsson, administrativ chef på Bjuvsbostäder.

Johan Olsson hade sina specifika räkneexempel. I en grupp som först var mycket tystlåten men som också den kom igång rejält med matten och uträkningarna efter ett tag. Uppgift efter uppgift om byggkostnader, utgifter, hyror, böter osv, fann sina svar.

 


Under övningarna tittade även Anders Månsson, Kommunstyrelsens ordförande, in.
 

Plötsligt händer det!
När eleverna själv räknade ut hur mycket hyran steg för varje enskild hyresgäst pga klotter i trapphuset, var det bingo! Plötsligt öppnade sig bilden av att var och en – klottrare eller inte – ”straffas” på så sätt att man får vara med och betala för dem som inte sköter sig. Insikten om hur mycket innehållet i en enda sprayburk med färg till slut kostar – var total.

Matte i verkligheten
- Det handlar inte om att lära sig lösa en uppgift i skolan och sedan i resten av livet undra vad man ska kunna det för, berättar upphovsmannen till matteboken, Pär Nershed.

Han startade företaget Studieinspiration AB i Malmö för cirka 3 år sedan när han hjälpt dottern med läxan och insett att hon satt med precis samma frågor om varför man ska lära sig, som han själv gjort när han var i hennes ålder.

Bara på nätet
Insikten omvandlade han till en verklighetsförankrad matematikbok på nätet. För 10 000 kronor köper sedan företag materialet som de kommer åt via en länk och som förädlas och utvecklas för varje ny omgång skolbesök. Inga tryckta pappersböcker här alltså inte, utan ett ”levande” material.

- Det här är så roligt, säger Marianne Thörning. Jag räknar i och för sig inte så mycket med eleverna för jag tycker det är lika viktigt att prata med dem och höra vad de har för planer och vad de tänker och tycker.

- Det här är väldigt bra, säger Bengt Fellbe, näringslivssamordnare i kommunen, som varit den som förmedlat kontakterna mellan Nershed och företagarna.

Levande material
Smart matte är alltså ett ”levande material”. Per Nershed utvecklar och anpassar innehållet i sin digitala mattebok varefter som nya idéer och behov uppstår bland dem som köper hans koncept.

- Ni företagare betalar alltså för att få träffa ungdomar i skolan, sammanfattar jag morgonens övning när vi vuxna sitter tillsammans och fikar efteråt.

Håller inte med
- Betalar för att få komma och träffa dem? säger Marianne Thörning. Nej där håller jag inte riktigt med dig. När vi hörde talas om det här projektet tyckte vi det lät alla tiders. Men från början talades det inte om att vi personligen skulle ut i skolan utan vi stöttade helt enkelt idén med den digitala ”matteboken”.

- Först senare dök tanken på att vi själva skulle medverka i skolorna upp. Och det har bara gjort satsningen så mycket bättre, avslutar Thörning.

"Mycket givande"
Även Bjuvs kommun har köpt in sig i projektet och denna dag var Sara, sjuksköterska i Bjuvs kommun, med och gick igenom räkneexempel hon varit med och format från sitt kompetensområde. Hon var mycket nöjd med resultatet:

- Eleverna hade många frågor och vi fick igång bra samtal och diskussioner, konstaterade hon.

Från Bjuvs kommun höll också en brandman och en Gis-ingenjör mattelektion och samtal med eleverna.

Marknadsföringen
Och så var det min inledande slutsats om att marknadsföring är a och o. 

Här pågår det ett bra projekt till stöd för våra barn. Kommunen är inblandad förstås. Både genom att projektet utspelar sig i skolan och genom att tjänstemän både arbetar praktiskt med att få lokala företag att medverka och deltar i såväl utformningen av materialet som själva undervisningen och dialogen. Utan att media hört ett ljud om detta!

Skärpning alltså! Vi vill väl alla att våra barn ska ha så mycket kunskap som möjligt med sig ut i det verkliga livet. Samtidigt som de flesta människor som gör en insats för sitt närsamhälle också gärna ser och hör talas om det. Inte minst i media.

Nu råkade Bjuvsnytt halka in på ett bananskal. Kollegorna på konkurrerande redaktioner förmodligen helt ovetande om projektet. Hade inte en studievägledare kommit på att lite lokal marknadsföring kunde vara på sin plats, så hade ytterligare en god insats kanske gått världen utanför skolan spårlöst förbi. Och det tycker jag vore synd!

Marianne Rönnberg Galmor