Precis som det mesta bolagets arkitekt Cronsiöö ritade så är den 100 år gamla skolan i Gunnarstorp hållbar och välbevarad. Sedan länge är husen dock bostäder.

100-ÅRING På lördag är det kalas i Gunnarstorps gamla skola då de boende bestämt sig för att fira det de tycker är en härlig plats att bo på. Som i år fyller 100 år.
Det är oklart hyr många boende i Bjuvs kommun som idag känner till Gunnarstorp. Fortfarande är vi några kvar som gått i skolan där men tiden går fort och leden tunnas ut. Sedan många år är skolan omvandlad till bostäder och ägd av en hyresvärd som inte bor här.

Byggnaderna är välskötta och för mig som inte varit på skolan sedan jag slutade där i trean och flyttade till Billesholm, är det lite högtidligt att gå in genom grinden, in på gården. Jag får gå in i den gamla gymnastiksalen, som numera är en härlig bostad med 6 meter i tak.

På gården språkar jag med några av de boende. Bland andra Cecilia och Thomas Jönsson som bott här i 14 år. Ursprungligen från Helsingborg men sedan länge helt sålda på sin sköna oas i Gunnarstorp.

"En lugn oas"
- Idag är det härligt att bo här, berättar de. Tidigare ägare hyrde ut helt förbehållningslöst och då var det oroligt här. Men mannen som idag äger fastigheten månar verkligen om både den och oss som bor här. Det är bland annat därför vi ställer till med 100-årsfest.

Jag söker historiken bakom skolans tillblivelse och finner att den var en del i något mycket större. En gruvort uppförd av, inte förvånande förstås, Höganäsbolaget. Men icke desto mindre en vacker och genomtänkt bosättning längs järnvägen som passerar här, på sin sträckning till och från Helsingborg över Bjuv och Åstorp. Jag läser:

The story
”En förutsättning för samhället Gunnarstorps uppkomst var järnvägssträckan Helsingborg-Hässleholm som anlades på 1870-talet. Godset Wrams Gunnarstorp fick ett par kilometer västerut en egen station i kompensation för den mark som järnvägen tog i anspråk. När brytningen i Schakt Gustav Tornérhjelm startade omkring 1910 fanns förutsättningarna för ett nytt bostadsområde.

Bevarandemotiv Arkitekt Martin Cronsiö fick av Höganäsbolaget i uppdrag att planlägga området som utformades med de högre tjänstemännens bostäder, Fogdehusen, utmed Bjuvsvägen och parhus för arbetarna grupperade kring öppna gröna platser. Fogdehusen färdigställdes 1914 och arbetarbostäderna 1921.

Vackra tvätt- och bakstugor
Bjuvsvägen fungerade som en bruksgata och band samman bostadsområdet och skolan med gruvan. I planen ingick dessutom gemensamma tvätt- och bakstugor utformade med samma omsorg som bostadsbebyggelsen.

Dagens Gunnarstorp är precis som övriga tätorter i Bjuvs kommun numera bara en skugga av den utpräglade villa- och parhusbebyggelse som då fanns. Med trädgårdar planerade enligt engelsk förebild kring öppna gröna platser. Trädgårdarna ramas in på olika sätt och endast ett fåtal ursprungliga, karakteristiska trägrindar finns kvar. Bostadshusens fasader är i tegel eller puts i ljusa kulörer som vit och ockra. Frontespiser är ett framträdande drag. Taken, med hög takresning och branta fall, är täckta med taktegel från Hyllinge tegelbruk.

Området är detaljplanelagt men utan bevarandeskydd. Gunnarstorp har i Kulturminnesvårdsprogrammet för Skåne av Länsstyrelsen bedömts ha ett stort kulturhistoriskt värde.

Rekommendationer
Det är viktigt att bibehålla Gunnarstorps karaktär och identitet. Området har högt arkitektoniskt värde och är att betrakta som en omistlig kulturmiljö i Bjuvs kommun på grund av sitt miljöskapande värde och sin anknytning till gruvindustrin.

Den gröna platsen norr om Fogdegatan lär ha varit en kult- och offerplats. I modern tid fanns här ett kapell byggt i tegel med rika utsmyckningar. Kapellet har tyvärr rivits men platsen borde utvecklas till en gemensam samlingsplats för de boende utmed Tornerhjelmsvägen och bebyggelsen på båda sidor om Bjuvsvägen.

Regler finns
Nytillskott i miljön som t.ex. bulleravskärmningar bör utformas i överensstämmelse med byggnadstraditionen och utföras som murade konstruktioner, putsas och avslutas med enkupigt taktegel. Varsamhetsbestämmelser måste göras som tillägg till befintlig detaljplan.

Skyddsbestämmelser kan bli aktuellt i vissa fall. Ny- om- och tillbyggnad måste utföras med respekt för planens och byggnadernas ursprungliga utseende. Detta betyder att gestaltning, bland annat läge på tomt, proportioner, taklutning, material, kulörer, fönster och dörrar måste överensstämma med områdets ursprungliga arkitektur. Martin Cronsiös originalritningar finns att tillgå och kan vara en vägledning i ett sådant arbete.

Gatumiljö i Gunnarstorp
Bostadshusens karaktäristiska, skarpskurna form med gaveln kant i kant med takfallet, nätta takutsprång och ljusa, putsade ytor finns bibehållna. 58 Fasaden avslutas med en takgesims i tegel och en nätt takfot, det tvåkupiga specialteglet återkommer. Folkets Hus i Gunnarstorps södra del. Ett av de fåtal uthus som finns kvar. Lägg märke till tegelpannorna, en tvåkupig specialpanna från Hyllinge tegelbruk som är karakteristisk för bygden och eftertraktad för komplettering. portioner, taklutning, material, kulörer, fönster och dörrar måste överensstämma med områdets ursprungliga arkitektur. Martin Cronsiös originalritningar finns att tillgå och kan vara en vägledning i ett sådant arbete.”

- Grattis kära gamla skola! Jag minns dagarna med dig och fröken Nilsson. Med din grund kommer du säkert att stå i ytterligare 100 år!

Marianne Rönnberg Galmor

Källa: Bevarandeplanen i Bjuvs kommun. Daterad 1989.