JULFEST På fredagen var det dags för Vargårdens årliga julfest och många kände sig manade att komma och smaka av läckerheterna. Efter maten bjöds det upp till dans.
Varagårdens matsal var fullproppad av långbord samt några små bord också eftersom så många hade anmält att de ville delta.

Vid ett långbord satt en rad bekanta personer från kommunens Öppna dagverksamhet. Vid ett annat hade en grupp rödakorsare bänkat sig. Vid det tredje långbordet placerades de boende och det blev extra trångt om saligheten eftersom de är de som också är beroende av rullstolar och rollatorer. Men…. Om man trängdes lite med pepparkakshuset och julgranen så kom man fram.

Mor Ethel tar en svängom med Marcus Nyrén.

 

Här satt den förre flygplanspiloten som en gång flög från Böketofta flygplats till Paris. Bredvid honom satt den förre lastbilschauffören. Vid ett bord lät sig den förmodligen äldste kvinnliga politikern i Bjuv sig väl smaka av anrättningarna. Vid samma bord fanns även en annan kvinnlig Bjuvsprofil. I denna församling finns över huvud taget sååååå mycket både av deras och vår historia! För den som har tid att sitta ner och lyssna och fråga.

Idag var det dock inte många anhöriga som lyckats slita sig loss och komma och äta med de gamle. Ungdomen stod istället personalen för.

Vänlighet och tålamod
Det är med beundran jag betraktar personalens vänlighet. Många av de boende behöver hjälp men aldrig att jag ser en sur min eller hör några irriterade toner. Jag vet ju att de är underbemannade. Även om räknenissar kanske statistiskt och tekniskt kan visa att antalet personal motsvarar exakt det behov som statistikerna räknat ut behövs för varje individ.

Istället hör jag när det är matdags att personalen frågor om de ska hjälpa till att dela maten, om de ska hämta något som saknas, om det smakar gott osv. Vilket tålamod. Jag hoppas det finns också när det är min tur att flytta in!

 

 

Smaklig tradition
Maten som bjöds var den traditionella; ägg, sill, skinka, rödbetor, pastej och paté, sillsallad, korv, köttbullar, prinskorv, brun- och rödkål. Efter maten risgröt och saftsås och till kaffet sedan, pepparkakor, struvor och frukt.

När hela menyn var genomgången bjöd Marcus Nyrén, pedagogisk ledare på Mötesplats Varagården, upp till dans. Den ena damen efter den andra svävade runt på golvtiljorna. Även några andra herrar bjöd upp. Musiken var ju så bra!

Min mor, Ethel 88 år, dansade väldigt mycket som ung. Jag minns som barn att hon, far och jag dansade hemma på köksgolvet så fort det spelades någon bra danslåt på radion. Det var så jag lärde mig dansa över huvud taget. Redo att inta Rotundan i Billesholms Folkets Park!

Sitt gamla jag
Det var därför en fin syn för mig att se Marcus föra lilla mor i dansen. Se hennes leende och hennes naturliga sätt att följa sin danspartner. Hon gillade det. Var sitt gamla jag för en stund. Det värmde verkligen mitt hjärta.

 

 

Under kaffet och dansen såldes det lotter. Och så blev det lottdragning. Vi vann inte ett jota men andra vann gång på gång. Grattis till det! När prydnadsänglarna och –tomtarna var slut rök även inredningen. I form av de krukväxter som prydde matborden. Speldjävulen drabbade oss alla till en viss gräns och det var spännande tider.

Men säg det roliga som inte tar slut! Så småningom hade alla brutit upp och lämnat matsalen. Jag ”hjälpte” personalen genom att själv gå med mor till hennes lägenhet på andra våningen.

Ut i verkligheten
Gick sedan ut från Varagården – ut i det ruskiga vädret. Men trots allt – ut till livet och det som vi ofta kallar verkligheten. Medan de gamla stannade kvar inomhus på sitt ”äldreboende”. Där de troget väntar tills någon nytt som kan liva upp tillvaron, ska dyka upp.

Tack för en fin eftermiddag – Omsorgen, Öppna dagverksamheten, kökspersonalen, vårdpersonalen och alla inblandade.

Marianne Rönnberg Galmor