Klass 3 B på Jens Billeskolan i Billesholm tycker det är livat när fotografen börjar jobba.

SKOLAN Glöm råpluggande av kunganamn och floder. Det eleverna i dagens skola måste känna till är sina egna förmågor och vilken nytta de kan ha av dem i framtiden.

Jens Billeskolan i Billesholm är inne i en process med att utveckla lärandet. Inriktningen flyttas från traditionellt ”råplugg” och betygsjakt till ett mer ”elevaktigt” synsätt.

- Vi vill flytta fokus från vad till varför vi gör det vi gör i skolan, förklarar Sven Wolt, rektor F-6. För att nå dit måste eleverna veta vilken förmåga de själva har, hur man kan träna upp den och varför. Arbetar man t ex med texter så handlar det numera mindre om avkodning och memorering än om att tillsammans skapa förståelse, analysera och reflektera för att utveckla jaget.

”Måste vara på riktigt”
Den nya metoden att lära börjar nerifrån med de yngsta eleverna, fortsätter Sven Wolt. Det måste bli tydligt för eleven vad han eller hon kan och förmår. De måste känna att det här sättet att tänka och arbeta är användbart på riktigt och så måste de förstås själva äga frågan. Med övning vet de snart vilken förmåga som tränas när och var och var de själva befinner sig på denna resa i lärande.

- Vi tydliggör förmågorna med symboler, kunskapsresan och mot vår värdegrund i matriser och trappor. Jag vet vilket steg jag befinner mig på och vad nästa steg är. Är detta tydligt för eleven för då ökar deras möjlighet till delaktighet och motivationen ökar.

- Eller om man vänder på det. Varje elev ska få klart för sig att ”Jag duger som jag är”. Samt hitta platsen eller sammanhanget där han eller hon passar in med sina styrkor och talanger, säger Sven Wolt.

 

 

Förmågorna som ska identifieras och övas enligt LGR 11 är följande:

Kommunikativ – som omfattar förmågan att kunna formulera egna meningar, samtala, diskutera, resonera, uttrycka egna synpunkter och ståndpunkter, motivera, framföra och bemöta argument, att kunna redogöra med början, innehåll och slut samt att kunna redovisa.

Hantera information– vilket inbegriper saker som att kunna söka, samla och hantera information, att kunna granska den, att kunna skilja mellan fakta och värderingar samt att kunna avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

 Analys förmågan inbegriper att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, att kunna föreslå lösningar, att kunna växla mellan olika perspektiv, att kunna förklara och påvisa samband, att kunna jämföra likheter och skillnader samt att kunna jämföra för- och nackdelar.

 Begreppslig förmåga innebär att man ska kunna förstå innebörden av olika begrepp, att kunna relatera begreppen till varandra och att kunna använda begreppen i olika sammanhang.

 Metakognitiv förmåga handlar om tänket.  Ett svårt ord som står för förmågan att kunna värdera, att kunna tolka, att kunna ha omdöme om, att kunna avgöra rimligheten, att kunna välja mellan olika strategier, att kunna reflektera, lösa problem och att kunna pröva och ompröva.

Rustad för nuet
Kristofer Esbjörnsson och Rikard Flink är båda mellanstadielärare på Jens Billeskolan. Kristofer har en sjätteklass och Rikard en fyra.

- Förmågorna vi arbetar med har alltid funnits, säger de. Det nya är att vi lyfter fram dem i ljuset ytterligare.

- Rent praktiskt tar vi ett par förmågor i taget, så att barnen hinner smälta allt. Och känna att de hänger med i resonemangen.

- Eleverna ska genom att vi arbetar så här framförallt, när skoldagen är över, kunna berätta vad de gjort i skolan. Varje dag, säger Kristofer Esbjörnsson.

Den moderna läroprocess som tillämpas på Jens Billeskolan är i linje med den nya läroplanen men hur började det hela?

- Det började med att jag såg och hörde en lärare från Årstaskolan utanför Stockholm, berättar Kristofer Esbjörnsson. Det jag fastnade för i det hon berättade var just elevdelaktigheten.  Att eleverna själva kunde berätta vad det var de tränade på. Att de kunde redogöra för sina förmågor och vad de måste förbättra hos sig själv.

Lärarna berättar att modellen är att man i klass 1 och 2 börjar med att prata om och öva sin värdegrundsförmåga. I klasserna 3 oh 4 övergår man till sina kunskapsförmågor och frågan om vilka förmågor man måste förbättra om man vill arbeta med ett givet yrke.

I 5:an och 6:an uppehåller man sig sedan vid att analysera och diskutera vilka typer av yrken som kan passa till ens egen kunskap.

”Ett roligare sätt”
Rikard Flink har varit lärare i 12 år och har arbetat enligt den gamla studiemodellen många år innan han övergick till att undervisa med hjälp av ”Förmågetrappan”.

- Det här helt enkelt ett annat sätt att undervisa på, säger han. Inte bara plugga mer utan att tänka på hur man kan utveckla sig. Studera och lära sig på ett roligare sätt.

- Vi tror båda att elever som studerar på det här sättet är bättre rustade för livet vi lever idag än de skulle vara med den gamla ”pluggmodellen”, avslutar Kristofer Esbjörnsson och Rikard Flink.

Text och foto: Marianne Rönnberg Galmor

 

Metoden i en tredjeklassares begreppsvärld

Inne i klass 3 B har man omvandlat det litet abstrakta talet om förmågor till ett tåg som dras av den gemensamma Värdegrunden och där varje vagn sedan står för de olika förmågor barnen ska lära sig identifiera, utveckla och använda. Loket har ett hjärta som symbol.

Loket är den viktiga värdegrunden som handlar om vår sociala utveckling, hur vi ska vara mot varandra för att vi ska kunna utvecklas optimalt. Fritidshemmet och förskoleklassen jobbar också med Loket. Ett exempel kan vara arbetsro:

 

 

Vid den första vagnen efter loket står det Begreppsförmåga och symbolen är en Bläckfisk. Det finns ju minst lika många begrepp som en bläckfisk har armar, eller hur?  Men vad är egentligen Begreppsförmåga? Vi får ett exempel av läraren:

- Inom matematiken finns det många begrepp som man måste kunna skilja på. Exempelvis dubbelt och hälften, säger David Ljungdahl. Eleverna håller med.

På vagn nummer två är symbolen en Ekorre, dvs en som är bra på att samla in och sortera. Förmågan kallas Hantera information.

- Du måste kunna skilja mellan t.ex. fakta och värderingar, förtydligar David Ljungdahl.

Nästa djur på tur är Räven – en som är bra på att snoka. Förmågan man utvecklar på denna station är att kunna jämföra likheter och skillnader och namnet är Analys. Kort kan man säga att det handlar om att ha förmågan att reflektera över vad man själv tänker.

Så kommer Ugglan – en som är bra på att välja mellan olika strategier för att kunna lösa olika problem. Han symboliserar förmågan med det svåraste namnet: Metakognitiv.

I Tågets sista vagn hittar vi Papegojan. Han är bra på att formulera egna meningar och att redovisa och han står för förmågan Kommunikativ.

Varje förmåga tydliggörs i trappsteg som eleverna placerar in sig själv i och ser om det går att utvecklas vidare uppåt.

Marianne Rönnberg Galmor