DEBATT Partiledarfarsen anno 2016, maj månad. Det nya epitetet på vår statsminister är numera terapiminister, ty ingen uppfattar denne minister som något annat en flosklernas talesman. Det är inget nytt, men ack så bedrövligt.
Redan efter fem sekunders öppning av Löfvens ordförråd , tänkte jag, intet nytt under solen. Mannen har fastnat i en oppositionsroll trots att han är terapi-  förlåt statsminister. En statsminister har den rollen, att leda, att peka ut spåret och få oss att tänka i visionära banor.
 

Partiledardebatten följdes av ett ”entimmesavsnitt” av en annan ledare på andra sidan Atlanten, nämligen Obama och kontrasterna är så oändligt stora. Fri från allt vad leddokument innebär talar Obama till sina väljare fritt från hjärtat och med en knivskarp klaviatur. Kontrasternas terapiminister står där som om han vore i en ringhörna och svingar vilt och hans motståndare ser vilsekomna ut. Vilsekomna eftersom de inte vet vad som ska komma ut ur denna grötmyndiga socialdemokrats enfald. Löfven tar ner all diskussion till så låga nivåer att han anklagar Busch för att vara obegåvad. Ordet var obegåvad, och i den andra ringhörnan står en Löfven som inte förstår att de kvinnliga partiledarna är honom överlägsna.

Alla tre ber honom konkretisera så att alla kan greppa vad som menas, men det är inte lätt eftersom han inte själv förstår vad han själv uttrycker. Terapiministern är en fullständig katastrof och överglänses endast av en från verkligheten fjärmad Jonas Sjöstedt. Är det någon som begriper vad han säger när han gång på gång flosklar om välfärdens vinster och får alla problem att landa i just detta, välfärd utan vinster? Ingen ställer frågan om hur ska det gå ihop. Hur ska man få kommunala bolag till att bli effektiva organisationer utan att få överskott i verksamheten?

Svaret är enligt Sjöstedt ”Höj skatterna”. Rocket-Science så det förslår och ingen av de andra nitar fast denna vänsterradikal så att han får stå där med byxorna nere.

MP:s nya språkrör Lövin, ej syster till Löfven, men jämväl en nickande papegoja som Fridolin, uttrycker endast det som förväntas, en klagolåt över Alliansen och dess tillkortakommanden. Det intressanta, vilket inte Lövin upptäckt, är att hon sitter i regeringsställning, men agerar som hon vore oppositionsråd. Våra terapiministar fortsätter att peka på utredningar, statistik och samtal som förs, men absolut inget konkret. De är milt uttryckt ”konkret” fullständigt handlingsförlamade och vet inte vad den andra handen gör.

 Det kostar på att vara statsminister speciellt när man ska tala med intelligens som ingrediens. Det kostar på att vara åhörare till dessa eländiga statsråd som på intet sätt värnar Sverige. Löfven är sedan länge uträknad, han sitter där, lutad mot repen och frågar sin sekond, ”Vad var det som hände”? Maj 2016. ”Inget”, säger sekonden. Du snubblade på repet när du skulle göra entré .

Kom ihåg ordet ”Obegåvad”, Mr. Löfven. Det är ett ord med stor genomslagskraft speciellt när det graverats in i ens egen pannlob.

By Boo Björk, senior advisor

 

Reagera - agera. I denna socialdemokratins främsta högborg i Skåne - är det ingen som reagerar på Björks bedömning av gårdagens TV-debatt? Är alla nöjda?

Skriv till oss och säg vad DU tycker. På Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..