OROSMOLN Jag kollar in Donald Trump på CNN och inte minst hans presskonferens den 11 januari. Hans första på åtskilliga månader. Bara några dagar innan han officiellt väljs in som USA:s nästa president. Vad är det egentligen karln gör?

Jag har ingen åsikt om vad den mannen kommer att åstadkomma rent politiskt. För mig är han som en turnerande enmanscirkus och jag hinner inte med att hålla kolla på åt vilket håll alla gungor, karuseller, berg-och-dal-banor mm går. De går nämligen konstant åt något håll man inte anade sekunden före avgång........

Som skådespel är det förstås intressant att se och lyssna på honom. Men mitt i allt skrammel hör jag en sak som jag som journalist definitivt inte gillar. Plötsligt utdelar Trump nämligen ett oväntat hugg mot medias självklara rätt att ställa frågor och få svar. Från makthavare.

Den amerikanska nyhetskanalen CNN:s reporter sitter på pressbänken när Trump talar. Lika självklart som någon annan. Men så gör en mycket aggressiv blivande president helt oväntat ett direkt utfall mot hans arbetsgivare, som Trump kallar ”skitredaktion”, och då vaknar media till liv. CNN:s reporter vill ge svar på tal och försöker påkalla Trumps uppmärksamhet.
Men icke sa Nicke! Trump ger inte reportern en chans.

- Du kommer från en "skitredaktion" och du får varken ställa frågor eller få svar av mig, säger Donald Trump.

Reportern försöker få en syl i vädret men måste till slut ge upp.

Den som inte är journalist kan tycka att det där var väl ingenting. Jag hör faktiskt redan en kör av svenska röster stämma in här….

Men jo, se det var det visst och det är just sådana tendenser som jag själv håller uppsikt över. För att vara beredd om och när de dyker upp här i vårt land.

I Sverige ska inte makthavare göra så – även om det även här ibland förekommer undantag. Mig själv inkluderad under en presskonferens i Bjuv. Där jag fick en rak order av makthavare om att inte ställa de frågor jag gjorde.

Exemplet är litet i jämförelse med USA och Trump men det visar på en tendens som fler än jag i den svenska journalistkåren tycker sig märka av på sistone.

Journalisternas roll är att till dem de arbetar för – läsare, tittare, lyssnare mfl – förmedla vad som händer i samhället. Vad en tillträdande president i det här fallet säger om viktiga frågor om t.ex. hacking och Ryssland ska rapporteras. Det ska inte vara någon diskussion om saken. Och alla etablerade medier med utgivarskap osv, ska vara med på presskonferenser och ställa frågor.

Varför gör då Donald Trump ett sådant starkt utfall mot reportern från CNN?

Tycker han verkligen genuint illa om just den kanalen? Eller speglar han med sitt dåliga sätt något ännu värre? Försöker han helt enkelt tysta en av de tyngsta rösterna som finns i USA:s mediesfär? En kanal med muskler att både granska och avslöja smutsbyk? Som den Trump i samband med hackingdebatten som pågår, av vissa påståtts vara del av? För att på så sätt dölja sanningen?

Är det i själva verket så att attacken mot CNN på onsdagen kommer att följas av liknande? På andra stora medier med resurser att avslöja?

Och kan vi få något liknande här i Sverige?

Här hemma hörs sedan en tid tillbaka röster mot det som kommit att kallas gammelmedia. Från höger pågår en regelrätt kampanj mot att dessa medier ska få verka som hittills. De påstås enbart fara med lögn och propaganda. Och motståndarna har startat en rad egna publikationer på nätet. Som en form av motvikt till det man alltså inte gillar.

Människor använder sig alltså inte längre av Yrkesetiska Nämnden eller Pressombudsmannen utan man går till direkt attack och smutskastning. För att, antar jag, få tyst på de åsikter som inte stämmer med ens egna.

Jag oroas av tendensen att gå loss på pressfriheten. Jag oroas av den regelrätta kampanj mot den svenska etablerade pressen som pågår. Av svenskar inom Sverige.

Visst har det med åren blivit mer av åsiktsjournalistik på redaktionerna. På bekostnad av den rapporterande sk neutrala journalistik som förespråkades när jag var ny på jobbet. 
Men om åsikter presenteras med en tydlig deklaration från utgivaren så vet folk vad de får. Jag tror det är det som Aftonbladet och DN nu försöker räta upp genom att markera att skribenten inte alltid företräder redaktionens åsikt.

Jag tycker att åsiktsmaterialet ska tillbaka dit där det hör hemma: på ledar- och kultursidor. Övrigt ska markeras Min åsikt.

Vår press- och yttrandefrihet ska vi hur som helst vara mycket rädda om. Vi får inte medverka till att våra medier inte fritt kan granska makten. Och för Guds skull – heja inte på när människor med makt försöker tysta den röst som ska verka för den vanlige medborgaren. Oavsett vilket land den dyker upp i.

Journalistkåren vilar på grundlagen som ger den rätt att fritt just granska och berätta. Ta inte den rätten ifrån oss för då tystnar hela Sverige till sist.

Marianne

 

 

 

SÅ KOM DET EN REAKTION........

 

På fredagen kom det en reaktion på mitt inlägg - från Pressombudsmannan Ola Sigvardsson.

 
Det gladde mig mycket att jag vill därför dela det med dig.
Jag återkommer också snarast med mer om hur allmänhetens anmälningar till PO ökar. Viktigt och intressant!

 


Hej Marianne!


Tack för en tänkvärd och välformulerad krönika med anledning av Trumps presskonferens. Framför allt gillade jag parallellen du gjorde till hur du själv blivit ombedd att inte fortsätta ställa frågor.


Min enda kommentar i övrigt är att samtidigt som folk mycket riktigt går till attack när de läser något de inte gillar, så är det faktiskt vanligare än någonsin att man PO-anmäler. På fem år har ärendemängden fördubblats, från cirka 300 anmälningar om året till mellan 500 och 600. 2016 hade vi 526 nya anmälningar.


Än en gång tack för en fin text.


Vänliga hälsningar


Ola