VAL I BJUV 2026 Knappt en månad kvar till valet säger Boverkets statistik att 41 % av invånarna är fattiga och socialt utsatta och att arbetslösheten är hög. Genom att bygga upp en bättre boendemiljö och en bredare bostadsmarknad, locka hit fler företag hit som ger fler jobb så tror de styrande SD+M att den nedåtgående trenden kan stoppas.

Lägre arbetslöshet, ordning och reda, en ”snygg och vårdad” miljö på gator och torg, tryggare uppväxt för barnen, bättre skolresultat och fler företag som kan bidra med nya jobb. Den styrande majoriteten i Bjuvs kommun Sverigedemokraterna-Moderaterna (SD/M) har under sina hittillsvarande två mandatperioder gått in för att göra kommunen till en ”attraktiv boendekommun” där fler människor vill bo. Inte minst för att det är ordning och reda på gator och torg.

Satsar på stolta boende
Fokus har lagts på att rusta upp offentliga miljöer och att utveckla nya bostadsområden. I centralorten Bjuv syns ambitionen tydligt med bl.a. nybyggda fastigheter, nyasfalterade huvudgator, prydliga rondeller, tydligt markerade övergångsställen, cykelbanor osv.

I Billesholm och Ekeby har man inte hunnit lika långt men runt Billesholms järnvägsstation har kommunen, sedan Trafikverket iordningställt närområdet kring spåren, ställt i ordning runt Eken på ett tidigare inte skådat sätt.

  • Vi tänker att när omgivningen är tilltalande så är de boende stolta över sin by och  när människor utifrån kommer hit och också ser hur fint det är så kan de tänka sig att flytta hit, säger SD-ordförande Pia Trollehjelm när jag träffar henne.

Hårddragna rubriker sänker

  • Därför är vi också bekymrade över det vi uppfattar som medias dissande av vår kommun. Som i den svit texter som Helsingborgs Dagblad nyligen publicerade. Där huvudbudskapet var att SD  är värdelösa på att styra Sverige och att Bjuvs kommun är beviset på det.

Faktiskt så är Pia Trollehjelm så bekymrad att både hon och samverkanspartnern moderaten  Matthias Åkesson numera väljer att kommunicera med Helsingborgs Dagblad (HD)  enbart via skrivna frågor och svar. Eftersom de inte riktigt vet vad journalisterna där egentligen är ute efter.

  • HD har nu under snart två års tid tagit en tydlig politisk ställning mot oss i sin rapportering och så även i denna artikelserie, säger Matthias Åkesson till bjuvsweek.se.
  • Grunden till vår misstro späddes på ytterligare exempelvis med deras artikel som handlade om att det skulle ha funnits en särskild Välfärdsplan för att stoppa de skenande kostnaderna för socialtjänsten och som vi sagts ha stoppat. När det i verkligheten bara har funnits ett tjänstemannautkast som innehöll väldigt vaga punkter om åtgärder. Eller om åtgärder som redan fanns eller genomförts, tillägger han.

Faktabaserat men snedvridet?
Artiklar i HD var baserade på färsk statistik från Boverkets Segregationsbarometer. Som bla slår fast att i Bjuvs kommun lever 41 procent av invånarna i ekonomiskt och socialt utsatta områden. Kommunen delas i tabellerna bla tydligt upp i var i Bjuv, Billesholm och Ekeby som de fattiga respektive ”rika” bor.

Den socioekonomiska segregationen i Bjuv har ökat över tid, heter det. Klassningen är fördelad på fem olika boendekategorier.

Enligt Boverket är den östra delen av Selleberga i Bjuvs tätort numera ett område med stora socioekonomiska utmaningar. Där bor mer än 30 procent av invånarna med låg ekonomisk standard. I lägenheterna där är också trångboddheten större än i övriga kommunen. Däremot har områden som norra Billesholm med sin villabebyggelse liksom västra Bjuv utvecklats till områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

På Boverkets hemsida finns en tabell som klart visar läget – observera dock att siffrorna är  daterade 2024. I tabellen går det att utläsa följande:

Störst andel av de 16 052 kommuninvånarna återfinns i områdestyp 4 – 36.8 procent. Som utgörs av områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

  • 41.2 procent av befolkningen i Bjuv bor i områden med socioekonomiska utmaningar (områdestyp 1 och områdestyp 2).
  • 21.9 procent av befolkningen i Bjuv bor i socioekonomiskt blandade områden (områdestyp 3).
  • 36.8 procent av befolkningen i Bjuv bor i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (områdestyp 4).
  • I kategori nr 5 – mycket goda socioekonomiska förutsättningar – lever dock enligt samma statistik ingen – dvs 0 procent.

Olika tolkningar
För att ytterligare svart på vitt få veta från Trollehjelm och Åkesson vad de med fortsatt politisk samverkan vill åstadkomma för invånarna i Bjuvs kommun har jag frågat dom båda:

Hur reagerade ni på undersökningen från Boverket vad gäller kommunens fattigdom, social utslagning, arbetslöshet, dåliga skolresultat osv osv?

  • Man kan läsa statistik på olika sätt. Själv blir jag dock alltid berörd när man talar om utsatthet bland våra invånare, men i stället för att drabbas av panik satte jag mig ner och analyserade datan som presenterades ordentligt för att skapa mig en bättre bild. 
    Ärligt talat, jag tror varken jag eller Bjuvsborna kände igen sig i den bild som målades upp, säger Pia Trollehjelm. Och efter att ha analyserat datan grundligt kom jag fram till följande:

”Bjuv har aldrig följt trenden”

  • HD ställer i sin ledare Bjuv mot riks- och Skånesnittet – en jämförelse som bortser från vår industri- och arbetarbakgrund, svarar Pia Trollehjelm. Vi har varken nu, eller under tidigare styren, följt den trenden på särskilt många punkter.

– Tittar man i stället på strukturellt likvärdiga grannkommuner ser man att vi gemensamt följer exakt samma regionala mönster. Därmed inte sagt att vi inte har utmaningar som vi måste arbeta med, men vi ska jobba med rätt åtgärder utifrån grundliga analyser – inte utifrån lösryckta, missvisande rubriker, tillägger Trollehjelm.

– Det väcker alltid funderingar och känslor när man diskuterar människors försörjning och levnadsvillkor, säger Matthias Åkesson. Däremot tror jag inte att många kommuninvånare känner igen sig i den smått dystopiska bild som HD vill måla upp. 

Varför tror ni då att det gått ”utför” för Bjuvs kommun på det här sättet?

Pia Trollehjelm reagerar mot mitt uttryck ”gått utför”. Som hon menar bygger på ett narrativ som missar de stora orsakssambanden.

  • Det vi ser är istället framför allt effekten av tre samverkande faktorer runt 2022. Det vill säga för det första en global lågkonjunktur med inflation och höga räntor som slagit hårt  mot alla hushåll med mindre marginaler. För det andra stora etableringar inom lager och logistik i regionen. Vilket ger viktiga jobb, men också lockar till sig många arbetssökande med låg utbildningsnivå från hela Nordvästskåne. Och så för det tredje: Det finns en naturlig rörlighet på bostadsmarknaden i lågkonjunktur, där tillgången på hyresrätter i regionen har inneburit att hushåll med lägre inkomster eller tillfälliga anställningar har kunnat etablera sig snabbt.
  • När konjunkturen viker stannar dessa personer ofta kvar i kommunen, sammanfattar Trollehjelm. Det handlar alltså om en kombination av makroekonomi, bostadsmarknadens rörlighet och regionala flyttmönster – inte ett lokalt politiskt ”misslyckande”.

Matthias Åkesson formulerar sig såhär kring samma fråga:

  • Människor har i många generationer här gått från skolan rakt till arbetet. Vi är en brukskommun med stolta traditioner. Och såväl gruvorna som senare års stora industrier som Findus, Höganäsbolaget och Isover S:t Gobain har alltid behövt folk.
  • Tyvärr har fördelen med att lätt få jobb lett till att färre utbildat sig. Sedan har socialdemokraternas politik genom åren cementerat fast läget under decennier. De har tom aktivt motarbetat tex friskolan i Billesholm som på märkliga grunder fick stänga.

Så vad tänker ni i ert parti då göra för att vända den nedåtgående trenden om ni får Bjuvsbornas förtroende än en gång?

  • Det är här min yrkesbakgrund kommer in, svarar Pia Trollehjelm. För att vända en utveckling måste man förstå grundorsakerna och sätta in träffsäkra insatser, inte gissa sig fram. Och de är för mig och mina partikamrater i huvudsak att ha en aktiv dialog på bostadsmarknaden där man arbetar nära samtliga fastighetsägare i kommunen för att främja god integration, trygghet och ansvarsfulla uthyrningsmodeller. Som bygger stabila bostadsområden.

I vårt samtal kring hur de numera dåliga skolresultaten ska kunna höjas igen fortsätter Trollehjelm:

  • Vi behöver riktade resurser i skolan. Vi ska satsa där behoven faktiskt finns – som på språkutveckling, trygghet och lärarbehörighet på specifika skolor, samtidigt som vi ser att andra skolor i kommunen presterar väldigt väl.

Pia Trollehjelm tar som exempel kommunens pågående satsning på resursskolan samt dess nya satsning på studiestarka barn. Vilket hon menar kommer att göra att elever med höga mål inte längre ska behöva välja bort Bjuvs kommun.

Bredda arbetsmarknaden
Bredd i näringslivet är också ett mål som lyfts fram. Bjuvs satsning på näringslivet har ju också – enligt mätningar de senaste åren– visat sig vara lyckad.

– Vi ska fortsätta underlätta för företag, men verka för en bredare arbetsmarknad så att vi får en mer varierad kompetensbas i Bjuv, säger Pia Trollehjelm.

”Marginalerna mycket små”
Moderaterna och Matthias Åkesson vill också tona ner statistiken och medias sätt att tolka den. I en kommun med så pass få invånare kan bygget av ett nytt bostadsområde – som det som planeras på den fd Findusmarken bakom Varagårdsskolan – formellt också Selleberga men granne med Selleberga Trädgårdsstad uppfört av Findus på 1940-talet  – helt vända upp och ner på begreppen.

  • Hade den marken som är byggklar bakom Varagårdsskolan varit bebyggd så hade statistiken sett annorlunda ut. Så små är marginalerna i vår lilla kommun,” påpekar kommunalrådet Åkesson.

Fler jobb och bostadsrätter
Matthias Åkesson är ordförande i Bjuvsbostäder och också mycket aktiv i kommunens arbete med näringslivet. Han framhåller med stolthet Bjuvs placering i Svenskt Näringslivs årliga mätning av näringslivsklimatet i landets 290 kommuner. Förra året låg Bjuv förvisso 52 placeringar högre än i årets mätning men Åkesson avser att arbeta för ännu bättre förutsättningar på området så att fler företag väljer att etablera sig i Bjuvs kommun.

  • Vi måste fortsätta arbeta för att företag ska utvecklas och etablera sig här, säger Matthias Åkesson. Det skapar arbeten och bidrar till att bygga kommunen. 
  • Därtill måste vi också prata om skatteintäkter och arbeta för att öka dessa genom att få till en blandad bostadsmarknad som idag framförallt saknar bostadsrätter. Vi har också lagt en bra grund för att få igång flyttkedjor så att de som vill lämna hus med källare eller ovanvåning kan flytta till lägenhet eller ”enplansboende.”

Mer om de politiska visionerna
Moderaternas hela program för hur man vill fortsätta styra Bjuvs kommun efter valet finns naturligtvis på deras sidor i sociala medier. Och detsamma gäller ju för Sverigedemokraterna lokalt. Jag saxar lite kort hos M:

Bjuvsmoderaterna vill skapa:

  1. En trygg och utvecklande barndom, där barn och unga ges goda uppväxtvillkor.
  2. Ett bra liv genom hela livet, med tillgång till service, gemenskap och livskvalitet.
  3. Ett värdigt och gott åldrande, präglat av trygghet, delaktighet och omsorg.
  4. Ett blomstrande och hållbart näringsliv, som bidrar till jobb, utveckling och framtidstro.

Med bl.a. följande stolta tillägg:

”Vägen mot ett friare och bättre Bjuv går genom att Moderaterna gör bra valresultat – lokalt, regionalt och nationellt i valet 2026. Moderaterna går till val för att fortsätta styra Bjuvs kommun och för att fler ska vilja ledas av moderata företrädare”.

Och för att detta ska kunna infrias krävs enligt Moderaterna Bjuv bla:

  • Att kostnader för administration och överbyggnad minskas för att anpassa resursfördelningen inom välfärden då Bjuv får färre barn och fler äldre.
  • Att kommunen säljer eller avvecklar byggnader och tillgångar som inte används.
  • Att varje skattekrona används till största nytta för medborgarna.
  • Att det införs obligatoriska kvalitets- och resultatmätningar i hela den kommunala verksamheten.
  • Att lämna över ett starkt Bjuv till nästa generation.
  • Att kommunens chefer håller hög kvalitet och stöttas med ledarutvecklingsprogram.

Tittar vi på Sverigedemokraternas i Bjuv hemsida finns där förstås vad de vill för Bjuv. I deras särskilda Vision 2026-2035 heter det:

”Vår vision är tydlig. År 2035 ska Bjuvs kommun vara Sveriges tryggaste kommun att leva i. Den visionen ska genomsyra allt vårt arbete – från skola och omsorg till samhällsplanering, näringsliv, kultur och fritid.

Vi tror på ett samhälle där ansvar lönar sig, där skattepengar används med omsorg och där politiken fokuserar på kärnuppdraget. Genom långsiktiga beslut vill vi skapa en kommun som är attraktiv att bo i, trygg att växa upp i och stark nog att möta framtidens utmaningar.

Det här är vår riktning. Det här är vårt löfte till Bjuvs kommun.”

”Väljarna har tröttnat”
Jag berättar för Trollehjelm och Åkesson att socialdemokraterna genom sin dörrknackningskampanj fått känslan att kommuninvånarna, som gav SD+M ”chansen” 2018 nu tröttnat på ”tjafset” och vill ha tillbaka ”det gamla”. Alltså S.

Pia Trollehjelm kommenterar:

  • Att styra en kommun handlar om djupgående analys, fakta och långsiktigt ansvar – inte om vad man har ”fått känslan av” under en valkampanj.
  • Vårt intryck från samtalen med Bjuvsborna är att folk är fullt kapabla att se skillnad på magkänsla och verkliga lösningar. Bjuvsborna vill ha stabilitet, trygghet och handlingskraft – inte en återgång till den politik som under årtionden lade grunden för de strukturella utmaningar vi nu arbetar med att lösa.

”Tjafset”, menar Pia Trollehjelm, uppstår när oppositionen väljer förenklingar framför konstruktivitet.

  • Invånarna vill ha ledare som sätter sig in i fakta, förstår verkligheten och tar ansvar för helheten. Det har vi.

Vill du tillägga något mer om ”smockan” HD serverade?

  • Jag tycker att det är självklart och viktigt att media granskar oss. Av den anledningen lade jag ner avsevärt mycket tid på att gå till botten med vad HD faktiskt påstod. Jag granskade datan hos SCB, Kolada, Arbetsförmedlingen och på Skolverkets hemsida. Siffrorna de redovisar i sig stämmer – men jämförelsen de gör blir helt skev.

”Vi följer regionalt mönster”
– Inget drastiskt eller unikt har hänt i Bjuv egentligen, utan vi följer de regionala mönster som syns i hela Nordvästskåne. På flera områden har utvecklingen i Bjuv faktiskt gått åt rätt håll, där vi flyttat områden från typ 2 till typ 3, och även från typ 3 till typ 4.

  • På Bjuv Norr – som är ett typ 2-område, det vill säga socioekonomiskt utsatt av den mildare graden – är vi till exempel i full gång med att renovera och höja statusen på lägenheterna och området, en resa som är påbörjad och kommer att fortsätta.
    Även meritvärdena hänger ihop med de tre strukturella orsakerna jag beskrev tidigare. 
    Tittar man på våra enskilda skolor ser man att både Ekeby skola och Jens Billeskola har meritvärden i paritet, eller nästan i paritet, med Helsingborg.

Pia lämnar, som vi märker, inget åt slumpen när hon svarar. Men så jobbar hon också med kvalitetssäkring och är van vid att göra noggranna analyser.

  • Det är Varagårdsskolan som sticker ut rejält och drar ner snittet.

Svarar med KRAFT
Påståendena i HD:s om en ”välfärdsplan” som ska ha lagts i en låda stämmer inte, enligt Pia Trollehjelm.

  • Det rörde sig om en tjänstemannaproduktion som aldrig presenterats för politiken i något sammanhang. Däremot vid årsskiftet när sekretessbarriärerna mellan myndigheter delvis upphörde, öppnades det istället upp för att vi skulle kunna starta KRAFT Bjuv – en riktad samverkan mellan kommun, skola, socialtjänst och polis för att effektivt stävja problematiken med narkotika och kriminella nätverk.

”Valpropaganda för Socialdemokraterna”
– När HD lägger tyckande ledarkrönikor direkt under kategorin ”Valet i Bjuv”, som någon slags fakta, utan att ta fasta på sammanhanget, blir artikelserien i mina ögon inget annat än valpropaganda för Socialdemokraterna. Det märks inte minst i deras rubriksättning om att det ”borde råda panik i kommunhuset”. 

– Ja, panik råder det om man inte analyserar fakta eller förstår samband. Förstår man däremot sambanden vet man också vad som behöver göras – och det arbetet är i stora delar redan påbörjat. Och vi kommer att fortsätta leda Bjuv utifrån fakta, källkritik och riktiga analyser – inte utifrån mediernas politiskt vinklade narrativ.

Marianne Rönnberg Galmor