INGET BROTT – Uppdaterad – Nyheten som slog ner som en blixt i lilla Bjuv i slutet av förra veckan om att kommunen kanske gjort affärer med den av USA terroriststämplade Malmöbon Abdul Jalil Mallah visade sig vid närmare granskning inte stämma. Så varför denna nervositet?

Visserligen var det denne man som skrev på det första köpekontraktet med kommunen i januari 2018  när han med sitt bolag BJUV STENHUS AB kom för att bygga ett nytt villakvarter i Brogårdaområdets utkant. Men vid den tidpunkten var han inte stämplad av USA:s finansdepartement som ”särskilt utpekad global terrorist” så där begicks inga brott från något håll.

När Bjuvs kommun däremot i början av 2025 köpte tillbaka två av de tomter Abdul Jalil Mallah tidigare köpt, för att de inte bebyggdes utan bara stod och växte igen, hade han fått terroriststämpeln på sig. Men då hade han också hunnit skänka bl.a. husen och marken i Bjuv till sin hustru och andra anhöriga. Så affären med återköpet signerade hustrun.

På presskonferensen i Bjuv på fredagen bekräftade också Niklas Ögren, kommunens samhällsbyggnadschef, att det inte pågår någon rättsprocess mot Bjuv.

– Vi har helt enkelt varken köpt eller sålt tomter till någon som varit eller är terroriststämplad, sa han. Frun är enligt oss säljaren. Och hon finns inte på terrorlistan.

Därmed borde ju saken vara ur världen. Det var helt enkelt falskt alarm och vi borde alla kunna gå hem.

Politikerna chockade och besvikna
Men förutom att Kenneth Bolinder (SD), vice ordförande i Bjuvs kommunstyrelse – som tillsammans med Moderaterna styr Bjuv politiskt – är en av dem bakom inbjudan till presskonferensen så har också kommunalrådet Matthias Åkesson (M) och oppositionsrådet Ulrika Thulin (S) infunnit sig på mötet med media.

– Mikael Henrysson är den som under sin tid som KSO fattade ett s.k. delegationsärende om att återköpa de två obebyggda tomterna, berättar Kenneth Bolinder. Ett beslut han tog på egen hand utan att sedan informera varken mig, Kommunstyrelsen eller någon annan inom politiken om. Så när vi på torsdagen – via media – fick kännedom om historian – blev vi alla mycket förvånade. Och besvikna.

”Heligt förbannad”
– Man blir ju heligt förbannad, säger oppositionsrådet Ulrika Thulin (S) som så sent som strax före klockan tio samma morgon som pressmötet äger rum, fick en kort information från kommunkansliet om att det klockan 11.00 hålls en presskonferens i huset.

– Hade jag inte läst artiklarna i media på torsdagen – som andra mejlade mig – hade jag inte haft en aning om vad den här presskonferensen skulle handla om, fortsätter Thulin.

Jobbat i flera veckor
Thulin påpekar att hon under veckan som gått varit på möte både i Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU och Kommunstyrelsen KS. Naturliga sammanhang att informera politikerna om vad som var på gång. Men icke!

– Och nu förstår vi dessutom att Expressen/Sydsvenskan arbetat med sina artiklar om detta i flera veckor och att de då haft löpande kontakt med administrationen här. Bl.a. för att få ut kopior av köp- och säljhandlingar etc. Så varför informerades inte vi politiker?

Efter presskonferensen
Presskonferensen är slut och följs som vanligt av att de större redaktionerna vill ha s.k. one-on-ones. Exklusiva intervjuer. Själv slänger jag in att jag, när alla dessa fått sitt, vill växla ett par ord med Niklas Ögren, samhällsbyggnadschefen.

Medan jag väntar på att han ska bli ledig funderar jag : VAD handlade det här mötet egentligen om? I grunden tillkom ju inget nytt jämfört med artiklarna i media från dagen innan. Även om alla buzzwords som Bjuv plötsligt i media parades ihop med får varje nyhetsjournalist att gå igång samtidigt som de gör den mest förhärdade politiker lite skakis…

Ny sorts brottslighet?
Kenneth Bolinder har under presskonferensen nämnt att han är bekymrad över att en ny typ av brottslighet där kriminella infiltrerar olika organisationer för att komma åt att gynna sig själv, är svår att både upptäcka och stoppa. Han syftar på assistansbolag etc som vi alla hört och läst om de senaste åren. Men att komma åt att köpa och sälja kommunal mark skulle kunna vara ett annat exempel. Kommunalrådet Åkesson är inne på samma linje.

Är det något sådant de ansvariga i kansliet är rädda att man utsatts för? För den formella oskulden till trots finns det en ängslighet i rummet som inte enbart har att göra med att trion vid podiet är ovan vid presskonferenser utan nog snarare kommer ifrån vetskapen om att den här fastighetsaffären alltid haft sina kritiker i kommunhuset. Men att man i behov av intäkter sett mellan fingrarna med  detta. Och att om man inte haft ”tur” så kunde den här historian ha slutat illa för kommunen.

”Kunde blivit målvakt”
Samhällsbyggnafschef Niklas Ögren tar inte upp något av detta utan håller sig till att konstatera att kommunen INTE begått något brott i tomtaffärerna med Abdul Jalil Mallah. Varken vid första köpet då Mallah själv signerade kontraktet men ännu inte stämplats som terrorist. Eller när de två obebyggda tomterna i år köptes tillbaka. För då stod Mallahs hustru som säljare. Och hon finns inte med på USA:s terrorlista.

Men han säger samtidigt också att man ”hade kunnat hamna i någon sorts målvaktssituation”. Underförstått OM Mallah kvarstått som affärspartner.

Men var kom idéen ifrån? Varför just Bjuv?

En möjliggörare
Jag frågar Niklas Ögren om olika personer som bör ha arbetet med ärendet när det först dök upp 2017-2018. Lät det inte konstigt att någon valde att satsa miljoner på villor i Bjuv? Någon som saknade all anknytning till trakten och som plötsligt tyckte att detta var platsen att göra bra villaaffärer på? Det har ju under perioder varit svårt att sälja tomter och locka nya människor att flytta till kommunen. Och så kommer en man med mycket pengar just hit och presenterar stora byggplaner.

Svaret på det kan vara lika enkel som naturlig.

Spontant eller planerat?
Vid den här tiden jobbade det i alla fall i självaste kommunhuset på Mejerigatan i Bjuv en ung, ambitiös, trevlig arkitekt som praktikant och det var han som förmedlade kontakten till Mallah. Det bekräftar han själv för mig i ett telefonsamtal på tisdagen. Samtidigt som han understryker att Abdul Jalil Mallah kategoriskt förnekar USA:s anklagelser. Som han nu enligt arkitekten försöker rentvå sig från i svensk domstol.

Hur de två kände varandra vet bara de själva men båda är av syriskt ursprung. Båda hade kommit till Sverige och bosatt sig i Skåne. Den ene är en till synes penningstark man. Den andre en ambitiös ung man som vill bygga sig en framtid i Sverige. Genom att designa hus – främst stenhus. Och att de någonstans på vägen mellan Malmö och Bjuv finner varandra och inser att de har vissa gemensamma intressen – känns närmast naturligt. Eller hur?

Men inte alla tjänstemän var lika entusiastiska till idén.

– Många som jobbade på Byggnads då var skeptiska och kände att det var något skumt med hela upplägget, säger en av mina källor.

– Tomterna köptes inte heller av ett företag utan av olika privatpersoner. Så man har hela tiden vetat att det här varit skumt. Kanske inte SÅHÄR skumt som kopplingar med terrorister. Men att säga att man inget vetat är inte med sanningen överensstämmande, fortsätter hen.

När Mallah köpt 4 plus 2 tomter på Brogårdaområdet var det den unge arkitekten som såg till att 4 vackra, vita stenvillor ritades och uppfördes.

Namn och villor finns kvar
2021 kom så USA:s terrorstämpel mot Jalil Mallah och han fick problem med sina affärsinnehav både i Malmö och Bjuv. Vilka han undkom genom att i fallet Bjuv skänka både hus och obebyggda tomter till bl.a. hustrun. Som inte finns på terrorlistan. Listan från USA har sedan ytterligare kompletterats 2024 och Abdul Jalil Mallahs namn är inte borttaget. Trots att han hela tiden förnekar att anklagelserna mot honom stämmer.

Kvar av historian finns idag vackra villor på Bjuvsadresserna där olika privatpersoner är mantalskrivna – men inte bor. Enligt uppgift har villorna inte klarat slutbesiktningen vilket kan vara en förklaring till att de är tomma. En av de återköpta tomterna lär vara på väg att bli såld. Den ambitiöse arkitekten jobbar inte kvar i Bjuv.

Bjuv ett skolexempel?
När jag konfronterar Niklas Ögren med frågor om huruvida han tror att kommunen i själva verket kan ses som ett skolexempel på hur det kan gå till när en ny sorts brottslighet inom fastighetsbranschen försöker bryta sig in i organisationen så avvisar han inte mitt resonemang. Utan medger att den tveksamhet kring alltihop som jag beskrivit ovan funnits där. Att man inte vet riktigt vad som hände eller hade kunnat hända. Eller hur man gör för att kontrollera och stoppa ovälkomna ”uppvaktningar”.  Och att man därför idag söker efter tydligare regler och tillvägagångssätt för att i tid kunna kolla upp blivande partners.

Fördjupade regler efterlyses
– Vi tittar på om det eventuellt kan finnas fördjupade regler, säger Niklas Ögren. Något system – typ något register eller liknande – dit vi kan vända oss för att kontrollera vilka som vill göra affärer med oss. Bortom den vanliga kreditupplysningen alltså.

Grannar med Henrysson
I kommunhuset uppger vissa källor att Mikael Henrysson, som vid tiden för när de två obebyggda tomterna återköptes satt i Byggnadsnämnden, var emot bygget och hur bygglovet hanterades. Tomterna det gäller ligger dessutom näst intill där Henrysson på den tiden bodde.

bjuvsweek.se har sökt Mikael Henrysson för ett förtydligande kring både detta och det delegationsbeslut han tog – men inte fått svar. Till Helsingborgs Dagblad har han dock avfärdat det hela med ”jävelskap” som han menar bedrivs mot hans person från hans gamla arbetsplats.

Klart är hur som helst att det var när Mikael Henrysson senare själv blivit KSO som han genom ett s.k. delegationsbeslut såg till att de två av tomterna som aldrig bebyggdes, köptes tillbaka av kommunen. Detta skedde 2025.

Slutligen; Notera alltså att varken Bjuvs kommun eller arkitekten är – eller har varit – misstänkta för något brott! Och funderingarna kring om vad som hände är just bara … funderingar. Om än i dagens läge kanske värda att fundera över.

Här kan du själv läsa varför USA:s finansdepartement 2021 och i en uppdaterad version 2024 pekar ut Abdul Jalil Mallah.

USA:s beslut 2021.

Och här är när USA skärpte sanktionerna 2024:

Marianne Rönnberg Galmor